För en tid sedan besökte min familj Polismuseet i Stockholm. Vi är flitiga besökare av museer, lekland och andra upplevelser som finns att hitta i stadens utbud. Trots att Polisen framställer sig som en politiskt oberoende myndighet upplevde vi att de ägnade en anmärkningsvärt stor del av sin verksamhet åt identitetspolitik – i synnerhet den pågående utställningen i temat "hatbrott". Det är tydligt att samhället i stort har blivit väldigt politiserat i syfte att styra opinionen.
AI säger följande: "Politisering av polisen innebär att polisen påverkas av politiska beslut och agendor genom att anpassa verksamheten efter politiska preferenser. Detta kan leda till att polisens arbete inte enbart styrs av rättsliga principer och brottsbekämpning, utan även av politiska mål och prioriteringar".
Om
Jag är en familjeorienterad sanningssökare och system- och samtidskritiker som länge har eftersökt en chosefri plattform – befriad från förljugenhet, omskrivningar och onödig konsensus.
Temat för mina texter är historiska paralleller mellan då och nu med tonvikt på västerländska fenomen.
Jag går hårt åt den samtida feminismen, "npf"narrativet, angiverisamhället med LVU-industrin och därtill hörande frågor. Detta i en tid där närmare en femtedel av befolkningen identifierar sig med en psykiatrisk diagnos.
Arkiv
Ämnen
Topp-15
"Npf"-narrativet som medicinsk skandal
Världsmaktordning-ens historia
Hur dumhet blev det nya idealet
Den s.k. LVU-kampanjen
Brister i dagens barnutredningar
Orosanmälningar i praktiken
Det här är inget normaltillstånd
Skolan och barns beteendesvårigheter
LVU-industrin på femton rader
Balansgången mellan Lilla hjärtat och Fallet Adam
Baksidan med den samtida feminismen
Kvinnan som påstått offer
Referat av diagnossamhället
Så vann woke
Västvärldens förfall