Rasismbegreppet kontra den förda migrationspolitiken

I Sverige har det sedan drygt tre decennier tillbaka pågått en massiv polarisering i förhållandet mellan rasism och antirasism, vilket är att betrakta som två starka ytterligheter utan någon tydlig definierbar skillnad. Det har i mitt tycke lett till större motsättningar än någonsin tidigare, och om syftet var att förena människor har vi misslyckats fatalt på den punkten.

Trots att rasism som begrepp ursprungligen bottnar i åtskillnaden mellan människor baserat på etnicitet; där den ena gruppen anses över- eller underordnad den andra och utifrån det tillskrivs olika egenskaper, har ordet kommit att få en helt annan innebörd. Nu används det i stället synonymt med att kritisera den förda migrationspolitiken.

I syfte att misskreditera och omyndigförklara sina meningsmotståndare förekommer det att olika intressen utnyttjar rasist-, nazist- och fascistkortet för att vinna billiga politiska poäng. Konsekvensen är att debatten helt uteblir i förmån för stora motsättningar mellan respektive grupp och de som försöker navigera där emellan.

Jag hade mer än gärna sett en öppen dialog som inte fokuserar på vare sig hudfärg eller etniskt påbrå, utan endast på utmaningar kontra lösningar när det kommer till en förändrad demografi, strukturell diskriminering, segregation och parallellsamhällen, sociala spänningar, språkbarriärer och övriga aspekter som normalt inryms i den migrationspolitiska sfären.