LVU-industrin sammanfattad på femton rader

"Placeringar av barn är en mångmiljardindustri. Och därför är lobbyismen extrem.
Tänk på vem som tjänar på att systemet förblir som det är.

Privata HVB-hem som fakturerar kommuner hundratusentals kronor per barn och månad. Konsultbolag som säljer utredningsmetoder och utbildningar till socialtjänsten. Juridiska ombud som får offentlig ersättning oavsett utfall. Forskare och akademiker vars karriärer är knutna till samma metoder de utvärderar. Och ett helt ekosystem av aktörer vars existens förutsätter ett kontinuerligt flöde av placeringar.

Ingen av dem tjänar på färre placeringar. Ingen av dem tjänar på transparens. Ingen av dem tjänar på personligt tjänstemannaansvar.

Så när kritiken mot systemet växer mobiliserar de. De finansierar forskning som bekräftar systemets legitimitet. De ägnar sig åt lobbying mot lagändringar som skulle öka insynen. De placerar sina röster i media och i politiken. Och de kallar kritikerna haverister och desinformatörer.

Det är inte en konspirationsteori. Det är grundläggande ekonomi.
Och mitt i det ekosystemet sitter barn som Elsa och Adam – inte som människor med rättigheter och familjer som älskar dem, utan som intäktskällor i ett system som aldrig behöver bevisa sin nytta.
"

– saxat från ett stort internetforum nära dig