Lösa tankar så här efter gårdagens valvaka

Bakgrund: Min familj har inte tillgång till bil, så ingen av oss påverkas av höga dieselpriser som en förevändning att rösta grönt med hänvisning till att världen skulle befinna sig i en brinnande klimatkris. På grund av ointresse har jag aldrig ens tagit körkort. Det finns samtidigt människor på landsbygden som är helt beroende av en fungerande biltrafik.

Jag röstade på Kristdemokraterna som jag fortsatt finner en aning liberala för min smak, men som en taktisk åtgärd för att försöka bibehålla Tidö vid makten. KD:s negativa syn på vegetarianism liksom att införa aborträtten i grundlagstiftningen delar jag däremot inte.

Vi följde med stor spänning nattens valvaka. Det pendlade något ruskigt mellan 49,3 och 49,0 %, alternativt med endast en procents skillnad till de rödgrönas fördel. Även så här i slutspurten skiljer det endast ett fåtal procentenheter. Vad just KD slutligen landar på är mindre viktigt så länge de håller sig ovanför 4 %-spärren, något de ser ut att göra med ganska god marginal. Det är Tidö som helhet jag önskar hade knappat in bättre, men det är som det är. I mina ögon har de fått bukt med viktiga delar i den gängrelaterade brottsligheten. Det är för mig obegripligt hur man kan motsätta sig en sådan utveckling och vilja se en återgång till det kaos som tidigare rådde, även om Reinfeldt vid rodret knappast var någon höjdare.

I skrivande stund verkar oppositionen dra ifrån med 0,4 %. Eftersom det är så jämnt mellan blocken borde det emellertid betyda att högern fortsatt kommer att ha mycket att säga till om i avgörande frågor. Vilka mandat som kommer att tilldelas dem vs vänstersidan återstår att se, kanske först om en vecka från nu.

Att våra stora medier uteslutande rapporterat om klimatförändringar orsakade av människan och inte naturliga strömningar – starkt påhejade av forskning som uteslutande styrker detta narrativ, är också avslöjande för hur stora MP har vuxit sig den här perioden. Ifall nyhetsrapporteringen hade varit benägna att låta flera sidor komma till tals hade den röstberättigade svensken haft en större opartisk bild att förhålla sig till. Klimatet är trots allt en fråga som kan avgöra hela valet. Detta gäller givetvis även all typ av rapportering som rör "tonårsutvisningarna" och frågor kopplade till migration i endera form. Man kunde ha gett en fullständig kontext till varför någon ansågs ha förbrukat sin rätt att stanna i landet. Nu framstår det som att Tidö har utvisat folk på löpande band utan någon som helst grund, men verkligheten är ofta betydligt mer komplex än så.

Hade man vidare redogjort för varför 14-åringar ska behöva sitta bakom lås och bom kanske den känslostyrda väljarkåren som tycker synd om dessa hade fått större förståelse för att mördare – oavsett ålder – omöjligt kan gå omkring och härja fritt på gatorna. Det utesluter naturligtvis inte ett förebyggande arbete med människor i den mån sådant går att påverka.

Som konservativ är det inte helt enkelt att navigera i denna liberaltyngda djungel vi ser framför oss. Jag efterlyser därför en mer nyanserad bild av vad jag kan vänta mig de kommande fyra åren.

Finns det möjlighet för S, V, C och MP att enas kring en gemensam budget då C historiskt har varit ett höger- eller åtminstone mittenparti? Det är en av många frågor som jag ställer mig i detta nu. Jag har fortsatt svårt att se hur V ska kunna alliera sig med C när det kommer till sådant som arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och företagspolitik. Så sent som för några dagar sedan framkom att C hellre riskerar nyval än att acceptera V på olika ministerposter.

Det är alldeles för spretigt på vänstersidan och stor möjlighet att C utgör bromskloss i egenskap av vågmästare. Därför ställer jag mig kritisk till en regering som med stöd av C skulle kunna driva igenom omfattande skattehöjningar, förstatliganden och kraftigt ökade bidrag. Kanske kan man vänta sig ett sammantaget styre mot mittenhållet den här gången. Detta förutsatt att ställningen håller i sig även på onsdag.