Traditionella könsroller då och nu

Jag återkommer ofta till att 1980-, 1990- och 2000-talets syn på manligt och kvinnligt rimmar dåligt med min inre föreställningsvärld avseende våra biologiska funktioner genom historien. Detta varierar naturligtvis mellan epoker, samhällsklasser och geografiska miljöer, men vissa mönster har legat stabilt över tid oberoende av dessa skiften. Se följande tabell på generella relationsmönster mellan män och kvinnor.



Klicka på bilden för förstoring.

Naturligtvis finns det inga måsten kring hur rollfördelningen ska se ut för var och en som ingår i en tvåsam kärleksrelation. Detta baseras endast på vad som historiskt har varit gångbart mellan män och kvinnor, med reservation för individuella skillnader som tar hänsyn till personligheterna och läggningen hos dem som berörs.

Att som i dag forcera fram något i jämställdhetens namn är i mitt tycke fel väg att gå då det bara riskerar att leda till könspolarisering och splittring. Naturen har en tendens att återgå till ursprunget alldeles oavsett om det rör medfödda biologiska egenskaper eller sociala konstruktioner och normer som har vuxit fram i samhällen över tid. I dag utgör kvinnans yrkesidentitet en stor del av hennes persona samtidigt som hon även förväntas ta hand om det som kommit att kallas "det obetalda arbetet", d.v.s. hem och barn.


I det gamla bondesamhället arbetade både män och kvinnor, och hon var så att säga ingen klassisk hemmafru enligt det ideal som skulle komma att råda på 1950-talet. Däremot såg rollfördelningen som regel lite annorlunda ut beroende på om du var man eller kvinna. Hon tog hand om barn och husdjur, lappade kläder, odlade, bakade och konserverade mat. Dessa uppgifter var helt avgörande för familjens överlevnad. Han å andra sidan var hjärnan bakom de mer fysiskt krävande arbetsuppgifterna, såsom skogsarbete, bygg, slakt och plöjning.

Under det borgerliga 1800-talet förpassades kvinnan allt mer till hemmet medan mannen syntes i offentligheten. Hon ansvarade för inredningen i hus och hem, fostrade barn och verkade för gästvänlighet när familjen fick främmande. Mannens huvudansvar bestod av prestation, försörjning och beskydd. Män och kvinnor hade varsin komplementär roll utan att den ena nödvändigtvis värderades högre än den andra. Den hierarkiska ordningen där kvinnan automatiskt låg i underläge är en annars vanligt förekommande missuppfattning och historieomskrivning när den senmoderna feministen ska redogöra för hur män och kvinnor levde förr om åren.

Efterkrigstidens kärnfamilj à la 1950-talets hemmafruideal påminde i mångt och mycket om det borgerliga 1800-talet sett till kvinnan som hushållerska och barnvårdare. Detta medan mannen stod för försörjningen i sin helhet. Arbetade hon utanför hemmet skedde det normalt i betydligt mindre omfattning än vad det gjorde för hennes make.

På 1960- och 1970-talet påbörjades arbetet med kvinnans frigörelse och strävan efter ekonomiskt oberoende från mannen. I den vevan byggdes barnomsorgen ut, som senare skulle mynna ut i dagens förskoleverksamhet.

Nu

Trots ett halvsekel av massiva jämställdhetsreformer kvarstår många av dåtidens könsroller. Kvinnor är fortsatt överrepresenterade inom omsorgsyrken som sjukvård och skolväsende men också estetiska funktioner, medan mannen oftare arbetar inom teknik, bygg och industri.