Drygt halva boken är nu genomgången men jag kommer att fatta mig kortare efter den här posten då upplägget går igen. Saker och ting tenderar alltså att upprepa sig för att lyfta fram allvaret i de många biverkningar som har inrapporterats under årens lopp världen över.
Observera att det här är en resonerande text där jag tänker högt utan att leverera definitiva påståenden.
Jag har just slutfört del 2 i läsningen av boken "Vaccinationer: risker och skador", av bland andra Dr Mayer Eisenstein och Neil Z. Miller, som är mångårig jurist och läkare, respektive journalist inom fältet för medicinsk forskning.
Den här boken avhandlar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar och i vilken utsträckning dessa leder till svåra komplikationer, samt redogör för vaccinen som sägs skydda mot dessa men i stället riskerar att komma med allvarliga biverkningar.
Vid vaccinering av barn förekommer det rapporterade dödsfall i omedelbar eller nära anslutning till vaccinationstillfället; det är någonting som uttryckligen framkommer under läsningens gång. Boken återger flera sådana berättelser, vilket som förälder är mycket otäckt att ta del av. Som jag skrev i föregående post väljer jag dock att inte citera dessa rakt av eftersom de lätt kan avfärdas som anekdotisk bevisföring men inte avslöja några statistiskt vederlagda samband. Att livslånga men och till med dödsfall alls förekommer är dock ingenting som man vanligen får ta del av i de stora medierna (även om undantag förekommer på senare år).
Den här boken avhandlar förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar och i vilken utsträckning dessa leder till svåra komplikationer, samt redogör för vaccinen som sägs skydda mot dessa men i stället riskerar att komma med allvarliga biverkningar.
Vid vaccinering av barn förekommer det rapporterade dödsfall i omedelbar eller nära anslutning till vaccinationstillfället; det är någonting som uttryckligen framkommer under läsningens gång. Boken återger flera sådana berättelser, vilket som förälder är mycket otäckt att ta del av. Som jag skrev i föregående post väljer jag dock att inte citera dessa rakt av eftersom de lätt kan avfärdas som anekdotisk bevisföring men inte avslöja några statistiskt vederlagda samband. Att livslånga men och till med dödsfall alls förekommer är dock ingenting som man vanligen får ta del av i de stora medierna (även om undantag förekommer på senare år).
Bland de inrapporterade obduktionsprotokoll som boken offentliggör är det inte ovanligt att sjukvården anger "plötslig spädbarnsdöd" som enda dödsorsak, vilket i många fall inte går att härleda till annat än en slags "slumpartad" naturlig ordning utan synbar förklaring. Om biverkningarna inte direkt sammanfaller med vaccinationerna i fråga utesluter man hellre en sådan koppling i stället för att peka på möjliga samband. Också tillståndet spädbarnskolik som det sällan eller aldrig anses finns en förklaring till (det bara uppstår "från intet") sägs härröra från vaccin, vittnar boken om.
Effekterna av influensavaccin är svåra att påvisa eftersom nya mutationer ständigt tillkommer, och därmed nya vacciner med dem. Immuniteten anses kortlivad och avtar bara månader efter vaccinationen, varpå nya doser krävs för att hålla tillståndet i schack. Endast vid naturligt insjuknande uppnås en mer bestående och naturlig immunitet med tillhörande antikroppar, hävdar man vidare.
Det är inte helt enkelt att förhålla sig till den här typen av studier då man endast en googling bort fullständigt överröses med vaccinpropaganda till höger och vänster. Praktiskt taget alla man möter inom sjukvården, på BVC eller i närmaste fikarum är övertygade om vaccinens effektivitet när dessa diskuteras – allt annat faller under epitetet "antivaxxer", och dessa uttalade tokstollar vill man ogärna befatta sig med.
Effekterna av influensavaccin är svåra att påvisa eftersom nya mutationer ständigt tillkommer, och därmed nya vacciner med dem. Immuniteten anses kortlivad och avtar bara månader efter vaccinationen, varpå nya doser krävs för att hålla tillståndet i schack. Endast vid naturligt insjuknande uppnås en mer bestående och naturlig immunitet med tillhörande antikroppar, hävdar man vidare.
Det är inte helt enkelt att förhålla sig till den här typen av studier då man endast en googling bort fullständigt överröses med vaccinpropaganda till höger och vänster. Praktiskt taget alla man möter inom sjukvården, på BVC eller i närmaste fikarum är övertygade om vaccinens effektivitet när dessa diskuteras – allt annat faller under epitetet "antivaxxer", och dessa uttalade tokstollar vill man ogärna befatta sig med.
I den här boken presenteras alltjämnt mångårig forskning som visar på livslång sjukdom och rentav dödsfall i nära eller direkt anslutning till ett vaccinationstillfälle; studier som huvudsakligen påträffas i USA men också i övriga delar av världen där vaccionationstäckningen är särskilt hög. Jag har personligen – numera – ett dussintal människor omkring mig som lider av efterverkningarna från sina covidvaccin, tagna mellan åren 2021–2022. Det handlar om blodproppar, tumörer, hjärninflammationer, KOL eller astmatiska besvär, återkommande infektioner, svimningsattacker, hjärtrubbningar, utvecklande av autoimmun sjukdom, plötsliga hudutslag och mycket mer. Detta framgår inte i någon mätbar statistik; såvitt jag vet saknas fortfarande sådan för allmänheten offentligt presenterad data – antingen för att det medvetet mörkläggs eller för att man fortsatt gör bedömningen att nyttan överväger risken. Det är också av stor vikt att utesluta andra möjliga förklaringar, ta hänsyn till riskgrupper som kanske lider av ett försvagat immunförsvar, hög ålder och andra parametrar som har betydelse för vilka slutsatser det är rimligt utifrån sådana observationer. Det är jag knappast rätt person att avgöra.
Författarna skriver att stelkramp minskade med hela 92 % redan tidigt 1900-tal, långt före dess att vaccinen mot densamma lanserades på den stora marknaden. Detta i jämförelse med 1800-talets mitt där omkring 205 fall konstaterades per 100 000 invånare ur en specifikt undersök grupp som var särskilt utsatta för sår- och skärskador, nämligen militären. Under 1940-talet sägs förekomsten av stelkramp vara ännu lägre, 0,44 fall av totalt 100 000 konstaterade sårskador. Detta sägs bero på förbättrad sårvård vid tidpunkten för minskningen i fråga. I dag påstås det finnas dokumenterade studier som visar på korrelationen mellan stelkrampsvaccin och tillstånd som närmast påminner om förlamningen vid svår polio, med flera bieffekter såsom astma, allergier och ledinflammationer av typen reumatism. Och visst är det att föredra framför helkroppsförlamning eller ond bråd död, men särskilt riskfritt framstår det då inte.
På 90-talet undersöktes en grupp vaccinerade barn där man fann att närmare 30 % av dem hade sökt vård för astma- eller allergiliknande besvär med motsvarigheter före 10 års ålder. Detta har även bekräftats i senare studier där differentialskillnaderna ligger på liknande nivåer. Det framgår visserligen inte hur stor grupp som undersöktes vid dessa tillfällen, men studierna tycks ha återkommit och presenterat liknande resultat även över tid. Öron-näsa-hals-barn är ett begrepp som förekom mycket under min egen uppväxt, och där det anses finnas samband med vaccinationer utförda under nämnda period. I boken förklaras det bland annat med att detta beror på vad som beskrivs vara onödigt höga nivåer av så kallade antitoxiner.
Jag drar mig från att referera till avancerad medicinsk terminologi då det som lekman är svårt att uttala sig om innebörden av dessa. Jag kan bara konstatera att mycket av informationen som framgår i den här boken är helt ny för mig. Ingen BVC-sköterska eller sjukvårdspersonal har någonsin upplyst mig eller mina barn om att vaccinationer alls kan vara förenat med biverkningar alldeles oavsett svårighetsgrad. Ej heller har jag någonsin fått ta del av en bipacksedel där någonting sådant ens ska ha antytts. Endast "rodnad, ömhet och svullnad vid injektionsstället" samt "lätt feber" är ju något vi till vardags får ta del av. Många kan säkert känna igen sig i den beskrivningen.
Står valet mellan svåra vaccinbiverkningar eller dödlig sjukdom? Nja, fullt så enkelt är det naturligtvis inte. Biverkningar behöver inte nödvändigtvis inträffa vid varje enskild injektion. Sjukdom eller dödsfall kan också betraktas som sällsynt beroende på hur man väljer att tolka den presenterade datan, och vad man väljer att definiera som svåra sjukdomstillstånd i förhållande till att avstå rekommenderad behandling.
Författarna skriver att stelkramp minskade med hela 92 % redan tidigt 1900-tal, långt före dess att vaccinen mot densamma lanserades på den stora marknaden. Detta i jämförelse med 1800-talets mitt där omkring 205 fall konstaterades per 100 000 invånare ur en specifikt undersök grupp som var särskilt utsatta för sår- och skärskador, nämligen militären. Under 1940-talet sägs förekomsten av stelkramp vara ännu lägre, 0,44 fall av totalt 100 000 konstaterade sårskador. Detta sägs bero på förbättrad sårvård vid tidpunkten för minskningen i fråga. I dag påstås det finnas dokumenterade studier som visar på korrelationen mellan stelkrampsvaccin och tillstånd som närmast påminner om förlamningen vid svår polio, med flera bieffekter såsom astma, allergier och ledinflammationer av typen reumatism. Och visst är det att föredra framför helkroppsförlamning eller ond bråd död, men särskilt riskfritt framstår det då inte.
På 90-talet undersöktes en grupp vaccinerade barn där man fann att närmare 30 % av dem hade sökt vård för astma- eller allergiliknande besvär med motsvarigheter före 10 års ålder. Detta har även bekräftats i senare studier där differentialskillnaderna ligger på liknande nivåer. Det framgår visserligen inte hur stor grupp som undersöktes vid dessa tillfällen, men studierna tycks ha återkommit och presenterat liknande resultat även över tid. Öron-näsa-hals-barn är ett begrepp som förekom mycket under min egen uppväxt, och där det anses finnas samband med vaccinationer utförda under nämnda period. I boken förklaras det bland annat med att detta beror på vad som beskrivs vara onödigt höga nivåer av så kallade antitoxiner.
Jag drar mig från att referera till avancerad medicinsk terminologi då det som lekman är svårt att uttala sig om innebörden av dessa. Jag kan bara konstatera att mycket av informationen som framgår i den här boken är helt ny för mig. Ingen BVC-sköterska eller sjukvårdspersonal har någonsin upplyst mig eller mina barn om att vaccinationer alls kan vara förenat med biverkningar alldeles oavsett svårighetsgrad. Ej heller har jag någonsin fått ta del av en bipacksedel där någonting sådant ens ska ha antytts. Endast "rodnad, ömhet och svullnad vid injektionsstället" samt "lätt feber" är ju något vi till vardags får ta del av. Många kan säkert känna igen sig i den beskrivningen.
Står valet mellan svåra vaccinbiverkningar eller dödlig sjukdom? Nja, fullt så enkelt är det naturligtvis inte. Biverkningar behöver inte nödvändigtvis inträffa vid varje enskild injektion. Sjukdom eller dödsfall kan också betraktas som sällsynt beroende på hur man väljer att tolka den presenterade datan, och vad man väljer att definiera som svåra sjukdomstillstånd i förhållande till att avstå rekommenderad behandling.
På 1940- och 1950-talet uppmärksammades de första fallen av vad vi i dag kallar för autism. Autismbegreppet har sedan ändrats och omformulerats över tid. I samband med diverse massvaccinationskampanjers inträde etablerades så den första autism-stödgruppen i världen. Ett olyckligt sammanträffande? Studier efter studie har avskrivit sambandet mellan barnvaccin och autism. Många av dem har sedan avfärdats, och så där håller det på. Det är inte helt lätt att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med saker och ting då så mycket annat kan ha påverkat den plötsliga förekomsten av autism och autismliknande besvär. Jag syftar på ny teknik för att identifiera dessa symptom, ett bredare spektrum där fler och fler uppfyller kriterierna som tidigare var reserverat en mindre grupp personer, ett minskat stigma kring psykisk ohälsa, försämrad kosthållning/strålning/hormonstörande ämnen/kemikalier/ftalater m.m. m.m. m.m. Hur kan vi med säkerhet fastställa vad som är vad?
Att du vaccinerar dig och ändå får sjukdomen du vaccinerar dig mot är ännu en faktor att ta hänsyn till. I många fall kan man hitta tvivelaktiga ämnen i studerade celler hos avlidna personer som går att härröra till ett visst vaccin. Dessa ska i sin tur ha orsakat en viss sjukdom. Det är en metod att se på saken men då bör man också ha kunskap nog för att utesluta andra godtagbara förklaringar.
Återkommande i boken är att majoriteten av de barnsjukdomar som vi i dag vaccinerar oss mot avtog i omfattning redan innan dess att vaccinet infördes. Detta tack vare större medvetenhet kring intag av vitaminer och bättre sanitära förhållanden. Det argumentet har jag fått presenterat för mig förut. Som exempel minskade konstaterad difteri med hela 88 (!) % mellan åren 1900–1930, d.v.s. före det att man införde vaccin mot just difteri. Som tidigare nämnt är det dock så att man kan jonglera med siffror för att få fram önskade resultat som sedan presenteras vid lämplig tillfälle för en stor befolkning, samt att mörklägga det som inte stämmer in i för tiden rådande narrativ. Detta kan handla om att omvärdera definitionerna på en viss sjukdom så att de omfattar fler eller färre besvär beroende på vilket resultat som man vill uppnå. Det finns således olika metoder att arbeta kring sanningen i dessa frågor, och jag själv blir dessvärre inte mycket klokare.
I vilken mån som vaccinen får bära ansvar för utrotandet av en viss barnsjukdom kan man bara spekulera i, men den officiella bilden är tydlig: dessa namngivna åkommor har i princip helt utrotats världen över och vaccinen tillskrivs ensam orsak. Att dessa kommer med biverkningar tystas däremot ner, och ett sådant faktum kan man hävda utan att behöva motta öknamn såsom konspirationsteoretiker, foliehatt eller antivaxxer. Den balanserade debatten i frågan om vacciners för- och nackdelar lyser fortsatt med sin frånvaro.
Jag om någon vet att det finns stora brister inom traditionell sjukvård. För att ta några konkreta exempel genomgick jag under en tioårsperiod två missfallsutredningar efter att ha förlorat tre graviditeter på raken. Ingen av dessa utredningar visade några som helst avvikelser och jag var länge att betrakta som "oförklarligt barnlös". Mellan åren 1990 tills i dag har jag i långa perioder dragits med kroniska magproblem. Orsak okänd. Med mera. Befinner man sig på 1177 och slår på valfri folksjukdom kan inte ens den samlade expertkåren ge en förklaring. I bästa fall råkar man på diffusa teorier som "en trolig kombination av arv och miljö" och andra intetsägande svar. Livsstilsförklaringar omnämns mycket lite. Renlevnadsmänniskor drabbas av cancer med dödlig utgång trots att de gör sitt yttersta för att undvika just hälsobesvär. Unga och till synes friska atleter faller ihop, får hjärtstopp/Myokardit eller ALS utan synbar anledning. Orsaken till det kan givetvis vara flera.
Att du vaccinerar dig och ändå får sjukdomen du vaccinerar dig mot är ännu en faktor att ta hänsyn till. I många fall kan man hitta tvivelaktiga ämnen i studerade celler hos avlidna personer som går att härröra till ett visst vaccin. Dessa ska i sin tur ha orsakat en viss sjukdom. Det är en metod att se på saken men då bör man också ha kunskap nog för att utesluta andra godtagbara förklaringar.
Återkommande i boken är att majoriteten av de barnsjukdomar som vi i dag vaccinerar oss mot avtog i omfattning redan innan dess att vaccinet infördes. Detta tack vare större medvetenhet kring intag av vitaminer och bättre sanitära förhållanden. Det argumentet har jag fått presenterat för mig förut. Som exempel minskade konstaterad difteri med hela 88 (!) % mellan åren 1900–1930, d.v.s. före det att man införde vaccin mot just difteri. Som tidigare nämnt är det dock så att man kan jonglera med siffror för att få fram önskade resultat som sedan presenteras vid lämplig tillfälle för en stor befolkning, samt att mörklägga det som inte stämmer in i för tiden rådande narrativ. Detta kan handla om att omvärdera definitionerna på en viss sjukdom så att de omfattar fler eller färre besvär beroende på vilket resultat som man vill uppnå. Det finns således olika metoder att arbeta kring sanningen i dessa frågor, och jag själv blir dessvärre inte mycket klokare.
I vilken mån som vaccinen får bära ansvar för utrotandet av en viss barnsjukdom kan man bara spekulera i, men den officiella bilden är tydlig: dessa namngivna åkommor har i princip helt utrotats världen över och vaccinen tillskrivs ensam orsak. Att dessa kommer med biverkningar tystas däremot ner, och ett sådant faktum kan man hävda utan att behöva motta öknamn såsom konspirationsteoretiker, foliehatt eller antivaxxer. Den balanserade debatten i frågan om vacciners för- och nackdelar lyser fortsatt med sin frånvaro.
Jag om någon vet att det finns stora brister inom traditionell sjukvård. För att ta några konkreta exempel genomgick jag under en tioårsperiod två missfallsutredningar efter att ha förlorat tre graviditeter på raken. Ingen av dessa utredningar visade några som helst avvikelser och jag var länge att betrakta som "oförklarligt barnlös". Mellan åren 1990 tills i dag har jag i långa perioder dragits med kroniska magproblem. Orsak okänd. Med mera. Befinner man sig på 1177 och slår på valfri folksjukdom kan inte ens den samlade expertkåren ge en förklaring. I bästa fall råkar man på diffusa teorier som "en trolig kombination av arv och miljö" och andra intetsägande svar. Livsstilsförklaringar omnämns mycket lite. Renlevnadsmänniskor drabbas av cancer med dödlig utgång trots att de gör sitt yttersta för att undvika just hälsobesvär. Unga och till synes friska atleter faller ihop, får hjärtstopp/Myokardit eller ALS utan synbar anledning. Orsaken till det kan givetvis vara flera.